Jag vrickade foten imorse nar jag spelade racquetball. Trampade fel och rullade foten innat. Jag horde och kande hur nagot sprack. Usch. Jag far rysningar nar jag tanker pa det ljudet. Akte till doktorn for att Chris ville det och jag brukar aldrig ga annars (undrar vem man bras pa?? ;-) Doktorn ville rontga men som tur var fanns det inget brutet. Men nu sitter man har med en uppsvullen fot och kan varken springa, cykla eller spela r-b pa lange... Trakigt. Da far man val sitta pa soffan och ata istallet... Suck. Doktorn sade att den aktiva skadan varar i 2 veckor och sedan masta man ta det lugnt och forsiktigt medan det laks och sakta bygga upp styrkan igen. Fan ocksa. Jag fragade doktorn om jag kunde kanske prova efter en vecka att trana lite. Hon bara stirrade pa mig och sade: Du glommer visst att du inte ar 20 ar gammal langre!! Da blev jag nastan lite fornarmad!! :-))Jag som ar sa ung sa!! 42 ar val inget!! Jag far val ga pa vattenaerobics med de gamla tanterna som har baddrakter med liten kjol och plastblommor i badmossorna!
Jag tog mig till jobbet idag och forsokte att inte ga sa mycket (halta runt) anda tills brandlarmet gick. Givetvis. Det var nagon slags elektrisk grej som smalte nagon plast runt nagon ledning och det borjade lukta som bara den och de fick utrymma hela highschool med 2000 elever. Brandbilen kom i full fart. Alla elever huttrandes i sma t-shirt blev till slut inschasade i gympasalarna och efter ca en timme kunde alla ga tillbaka till klassrummen. Da tog jag min lunch och stack sedan till doktorn. Det blev inte mycket gjort idag inte for min del!! Nu sitter jag hemma och vantar pa att Katinka ska komma hem med sin kompis Eric (kanske mer an kompis...vem vet??) och jag ska skjutsa dem till Mt. Hood Community College dar de ska borja pa en engelsk kurs pa onsdag. Hon ar otrolig. Hon har fortfarande 2 1/2 ar kvar i highschool och ska nu borja med universitetskurser pa kvallarna fast hon har fullt upp redan. Annars tycker nog alla barnen att det ar ratt kul att vara tillbaks i skolan igen tror jag. Forhoppningsvis slipper vi mer sno. Missar vi fler skoldagar sa kanske vi maste ta igen dem i sommar. Da forlanger det skolaret. Hu.
Ha det bra
Helen